Hurudan är virkesavkastningen vid kontinuitetsskogsbruk?
Lönar sig kontinuitetsskogsbruk? Hur bedöms lönsamheten? + Exempelkalkyler
De forskningsbaserade uppskattningarna av virkesavkastningen vid kontinuitetsskogsbruk och trakthyggesbruk varierar mycket. Jämförande forskningsresultat från ett längre tidsspann finns bara i fråga om granbestånd med varierande åldersstruktur, där virkesavkastningen vid kontinuitetsskogsbruk är 10–25 procent lägre än vid trakthyggesbruk. Den lägre virkesavkastningen vid kontinuitetsskogsbruk beror på att trädbeståndet måste vara glesare och de dominerande träden måste efter gallring anpassa sina rötter och toppar till den nya situationen.
Det väsentliga vid skogsbruk är dock inte stor tillväxt utan verksamhetens lönsamhet, som påverkas väsentligt av bl.a. låga produktionskostnader.
Lönsamheten bör granskas utifrån skogsägarens mål: i vilken mån betonar skogsägaren ekonomisk avkastning och andra mål? Det är skäl att förstå lönsamheten i vidare bemärkelse än som enbart ekonomisk avkastning. Man bör också komma ihåg att förutom virkesförsäljning kan skogsägaren få även annan nytta och ekonomisk avkastning av sin skog.
När olika mål samordnas blir kontinuitetsskogsbruk ofta lönsammare än trakthyggesbruk. Den ekonomiska avkastningen av virkesförsäljning kan ofta vara av samma storleksklass med båda metoderna. Om skogsägaren emellertid har andra mål i anslutning till exempelvis biologisk mångfald, vilt, bärplockning, landskapet eller kolbindning, blir kontinuitetsskogsbruk i sådana fall ofta lönsammare.
Vid kontinuitetsskogsbruk är ett träd avverkningsmoget när dess värdetillväxtprocent permanent ligger under avkastningskravet. Markägaren fastställer själv avkastningskravet (gränsränta) utifrån vilken avkastning som förväntas från skogen. Ofta påverkas detta även av den allmänna räntenivån.
Om det finns rikligt med träd av massavedsdimension i en mogen gallringsskog, är höggallring nästan säkert det optimala avverkningssätt. Det är väsentligt att avlägsna avverkningsmogna träd och låta sådana träd växa vilkas relativa värdetillväxt är god. Om plantor dessutom uppkommer på naturlig väg undviker man föryngringskostnader.
Om alla träd är avverkningsmogna och det inte finns några plantor, kan en sluthuggning vara mest ekonomiskt lönsam. Även i dessa situationer bör skogsägarens mål granskas. Om skogsägaren önskar kalhyggesfritt skogsbruk, måste man fundera om det är möjligt att övergå till kontinuerlig beståndsvård genom kraftig gallring eller med hjälp av gläntor. Om så inte är fallet, kan det vara ändamålsenligt att göra en föryngringsavverkning och att börja odla ny skog genom kontinuerlig beståndsvård.
I följande figur anges hur diametern påverkar trädets värde. Värdetillväxten är som störst när trädets diameter är 15–20 centimeter. Om trädet blir mycket större än så, avtar värdetillväxten.
När man granskar det ekonomiska resultatet måste man beakta att ibland kan de ekonomiska kalkylerna ge en skenbar exakthet och det är skäl att i första hand titta på storleksklasserna och var det finns klara skillnader.
Om det finns ett marknadspris på någon ekosystemtjänst, kan man se det i de ekonomiska lönsamhetskalkylerna. För närvarande kan man få inkomster av bl.a. skydd (t.ex. Metso-programmet) eller insamling av naturprodukter.
Insamling av naturprodukter. En del av skogarnas naturprodukter får vem som helst samla in med stöd av allemansrätten. Till dem hör bl.a. bär, svampar och örter. Skogsägarens tillstånd behövs för att samla in följande produkter: granskott, kåda, sprängticka och sav.
Landskapets inverkan på fastighetsvärdet. En vackert skogslandskap i närheten av ett bostadshus eller en stuga kan klart höja fastighetens värde.
Det är möjligt att man kan få mångsidigare inkomster av skogen i framtiden. Samhället kan till exempel betala skogsägaren för kolbindning. Även landskapsuthyrning kan vara en potentiell inkomstkälla och har redan genomförts på några objekt.
Olemme osa kansainvälistä Pro Silva -verkostoa,
joka edistää luonnonläheistä metsänkäsittelyä